Domarberättelse från JIS cupen 2019 av Anders Niklasson.
Naturligtvis regnade det på natten men lagom till första såten klarnade det upp och vi fick både lite sol och lite blåst. Markerna för dagen varierade från böljande Skotska ljunghedar med moripor och harar till stengärdsgårdskantade Gotländska beten med kaniner och fasaner. Hur är nu det möjligt – jo vi var på Tullgarn Game Fair och var utrustade med en stor portion fantasi.
JISCupen samlade hela 17 ekipage med både cockrar och engelska springerspaniels i ett ordentlig åldersspann. Marken låg detta år ut mot vattnet och söket gick i både tuvig gräsmark och i gammal fjolårsvass. För att publiken skulle kunna ha en chans att se bra gick ekipagen i en fyrkant vilket kanske ställde till det rent rytmmässigt men jag fick se hundarna i både sidvind, med- och motvind. Det var stor variation på hur hundarna tog sig an denna mark och det var egentligen bara Bert Anderssons Ove som verkligen låg på vinden även i sidvinden men många ekipage reviderade förtjänstfullt och täckte marken väl. Några av de yngre hundarna visade upp ett lite ystrare sök och gick med lite väl högt huvud. Det man måste hålla i minnet är att miljön på Tullgarn är inte riktigt lik en vanlig jaktdag. Luften är mättad av dofterna från hamburgergrillar, kebabstånd och kolbulle eldar mm, under i stort sett hela dagen skjuts det i massor med allt från lösa skott över hagelskytte till provapåskjutbana med Afrika magnum. Lägg till detta att det pratas i högtalaranläggningar här och där samt att det nog under dagen innan varit en och annan hund och mässdeltagare som rastats i och runt provrutan.
Första apporten var en markering bakom gles fjolårsvass som de flesta hundarna redde ut väl, någon av de unga hundarna fastnade i vassen vilket är helt förståligt – det behövs lite erfarenhet. Den utslagsgivande apporteringen var linjetaget som gick längs med den gamla vassen upp mot en albuske. Här fick nästan alla hundar bekymmer – ja förarna också. Många ekipage fick lite bråttom och de flesta hundar visade ett outvecklat linjetag. När det blir många signaler och kommandon på rad lockar man lätt fram lite olydnad hos hundarna. Jag rekommenderar att ni tränar med retrieverfolk som har gjort detta med linjetag till en fin konst – men det även mycket användbart på jakt att ha en hund som är säker i linjetaget och, som det visade sig i slutet på dagen, det kan bli avgörande på prov.
Tredje apporten var en kort markering som dock försvann i hög vass. Här ville jag se att hundarna inte scoutade vidare ut i vassen utan tog sig snabbt till området och sedan gick ned i tempot så att det verkligen syns att de är på ett apportsök. Fjärde apporten var också en markering som var lite längre och gick på öppen mark med kanske tio centimeters vegetation och här gav jag verkligen förutsättningen för hundarna att markera väl. Alla hundarna var stadiga vilket var roligt att se. En av de jämnaste apporteringarna stod Anna Nyman med cockerspanieln Figge för. De tappade någon poäng på dirigeringen och tyvärr slarvade Figge lite med avlämningarna denna dag men som sagt en mycket stabil prestation.
Efter grundomgången stod vi med ett finalheat.
- Thomas Johansson med Cokie Ess
- Monica Lindström-Rydstrand med Gad Cs
- Bert Andersson med Ove Ess
- Johan Stenebo med Flasch Cs, (men tyvärr hade Johan åkt hem)
- Petra Johansson med Diva knep sista platsen
Monica Med Gad och Petra med Diva gick ut i första par – Bra sök på båda hundarna – Spikade markeringen utan att förarna behövde stödja och klockrena dirigeringar. Det var nästan omöjligt att avgöra men jag satte Gad lite högre på söket denna dag.
I nästa par gick Bert med Ove ut mot Thomas med Cokie. Hundarna startar bra och jämt Thomas får sin markering och löser den bra. När Oves markering går så gör han en kort direktansats och då fick husse ta av sig kepsen. Rent pedagogiskt var det ju bra för då kunde vi diskutera detta med publiken hur svårt denna retning är för hundarna och att vi alltid måste träna mycket på stadga med våra spaniels – men synd på ett sånt rart ekipage.
Finalen kom alltså att stå emellan cockern Gad och springern Cokie.
Sökmässigt går de som tåget båda två – det är anmärkningsvärt eftersom detta finalheat gick på samma mark som de redan gått på två gånger. Så gjorde vi för att publiken skulle kunna se. Thomas får stötta Cokie på deras markeringen något medan Gad spikar sin. Lite fördel Gad inför dirigeringen.
Gad börjar – UT – Stopp – söök – det är så många kommandon som är rimligt utan poängavdrag alltså en spik till för Gad. Det blir svårt för Tomas att övertrumfa och tyvärr så går Cokie något kort och kommer in mot Thomas som får styra ut Cokie igen.
Vinnare av JIS Cupen 2019 är därmed Gad med Monica Lindstaröm-Rydstrand. Monica vann med Gad tack vare att de är så genom tränade på i linjetaget – viktigt både för jakt och prov som jag skrev tidigare.
Jag hade en mycket trevlig dag som domare för detta workingtest och förutom våra sponsorer så vill jag tacka provledningen, Anna- Victoria Ingemarsdotter som fixat mycket både före, under och efter provet, naturligtvis även min eminente skytt Per Göransson och Bodil Lignell och Gunilla Carlsson som hjälpte till med startordning och dummies.
Petra Johansson pratade till alla ekipage så att publiken som inte kunde detta med spanieljakt också kunde följa med vad hundarna gjorde bra och vad de gjorde mindre bra- en stor eloge till dig.
Så det är bara att ge er ut och träna linjetag och sikta in er på JISCupen 2020.
Med bästa Spanielhälsning
Anders Niklas Niklason
Resultat JiS-Cupen 2019
Individuell klass:
1:a Monica Lindström-Rydstrand med Gad
2:a Tomas Johansson med Cockie
3:a Petra Johansson med Diva
4:a Bert Andersson med Ove
Vinnande lag:
The famous ones!
Petra Johansson med Diva
Tomas Johansson med Cockie
Peter Lanning med Maxi