Ordföranden tycker till! augusti/september 2009
Nu börjar det!
Nästa vecka har många av oss tagit ledigt för att försvinna ut i skogen med hund och bössa. Skogsfågelpremiären den 25:e men också Morkullejakten med hund som tjuvstartar den 21:a Augusti. Själv putsar jag och filar på grejerna, klappar hundar, kastar några sista dummies och försöker att inte gnälla över att tiden inte går fort nog. (se där, ett gnäll)
I relation till den stundande säsongen så finns det anledning att ta upp den förestående revisionen av Spanieljaktprovsreglerna.
Jag var med vid den förra revisionen och fick då klart för mig att regelrevisioner styrs lika mycket av prestige och ovilja till förändring som av behovet av att utveckla jakthundar. Det är förfärande att tänka sig.
Den Svenska Spanieljaktskulturen hör i många stycken till en av Europas mest framåtsträvande och upplysta och
många har länge sökt ett närmande till rasernas ursprung i Storbrittanien.
SSRK:s regelverk har, som vanligt, hamnat på efterkälken och präglas i någon mån fortfarande av de djupa missuppfattningar kring Spanieln som jakthund som länge grasserade i landet.
Vi är Svenska jägare som befinner oss i Sverige och det ska tas med i beräkningen med den variation av vilt och terräng som erbjuds Spanieljägaren här. Dessutom finns det delar av provkulturen hos andra fågelhundsverksamheter som vi absolut bör ta till oss där man har öppnat för at pröva hundarna i olika biotoper
på olika vilt i högre utsträckning.
Men att hävda att vi, för att vi inte befinner oss i ursprungslandet, är frikopplade från rasernas ursprungliga syften (och jag har hört det argumentet mer än en gång) är absurt.
Just nu är det oerhört viktigt att alla som är intresserade av att ta utvecklingen av Spanieln som jakthund ett stort steg framåt, engagerar sig i att en gång för alla få fram en ny och bättre version av det enda provregelverk som i någon större omfattning kan påverka aveln av Jaktspaniels i Sverige.
Oavsett historia och klubbtillhörighet så är det dags att höja sin röst för att göra regelverket för Spanieljaktprov helt och fullt avpassade för Spaniels.
Ordförandes ord, juni/juli 2009
Hej alla,
Sommaren, detta det mest överskattade av mellanspel, närmar sig. I Västerbotten ska det vattentränas och slåss med myggor.
För att reta fångstmanna-instinkterna så jiggar man efter Aborre uppe i Rengårds-tjärnarna och med lite tur och envishet kan man få nöjet att ta en Ringduva eller två i augusti.
Sedan kommer själva huvudnumret. Hösten. Morgnarna klarnar sakta och plötsligt får världen högt i tak igen. Skönt.
För första gången på flera år så ser det ut som om min egen höst ska ägnas åt att jaga på allvar (jajaja jag vet att jag har sagt det förut men jag har faktiskt prickat in semester i år) och det känns skönt. Den svarta Cockern ska få ta sina första tag med Ripa och Orre och jag ska för första gången på länge få svära åt en egen Spaniel. Livet på en pinne.
Denna höst markerar också ett annat viktigt skede som förhoppningsvis kommer att påverka vår passion för hundar och jakt under lång tid framöver. SSRK:s Fullmäktigemöte tog, som brukligt är nuförtiden, ett dramatisk vändning. Efter ett sent, men ack så välbehövligt, ryck från delar av Huvudstyrelsen så vändes hela kalaset på ända.
In som ordförande på en mörk häst kom Sverker Haraldsson. Jag har jobbat med tillsammans Sverker för att skapa en officiell Tollingjaktprovsverksamhet och jag vet att han om någon kommer att förstå behovet av att radikalt förändra SSRK:s beslutsprocesser. Han vet att man måste ha örat mot marken samtidigt som man måste kunna driva sin egen ambition och övertygelse till sin yttersta spets för att lyckas.
Förhoppningsvis så kan hans, och andra delar av Hs, insikter och åsikter skapa en situation där en delning mellan en Svensk Spanielklubb och en Svensk Retrieverklubb inte längre ter sig så traumatisk.
Jag har själv, som ordförande för just SSRK, hävdat behovet av en samlad klubb. Efter att ha stått vid sidan av processen och prestigen ett tag så inser jag hur fel jag hade.
Det finns inte någon enda anledning för en stark, ambitiös samlad Svensk Spanielverksamhet (oavsett intressesfärer) att låta sina villkor dikteras av inkrökta gamla konflikter och plötsliga nycker som inte ens har sin grund i Spanielleden.
Tiden är mogen. Låt oss hoppas att Spanielklubbarna, Huvudstyrelsen och Fullmäktigemötet vågar gå vidare in i en ny tid. En tid som man har alla möjligheter att själv forma. Om någon behöver en hundklubbsterapeut som kan ta dem genom de värsta ångestsjoken och nattvaken inför en delning så finns jag alltid här för att lugna och trösta.
Ha en så kort och smärtfri sommar som det bara går så ses vi i marken, till hösten.
Andreas
Ordförandes ord, maj 2009
Nu när JIS styrelse äntligen har fått ihop till en ny web som ligger uppe och fungerar (tack Paul, Maria, Maria och Carin för era insatser fram till det att vi fick upp sidan) så tar JIS nya tag med ett antal punkter. Under 2009 fortsätter vi på spåret med Hubertusjakter och har också lovat att avsluta de RAS dokument för Jaktcocker och Springer som vi hade med i klubbens ursprungliga syfte. Under den här länken hittar Ni JIS verksamhetsplan för 2009.
JIS årsmöte gav också styrelsen ett par uppdrag, varav ett var att ta mer aktiv del i utformandet av SSRK:s framtid.
Under den här länken hittar ni JIS styrelses idé om hur en framtida svensk Spanielklubb kan vara uppbyggd.
Den är utskickad till Spanielrasklubbarna inom SSRK och vi inväntar med spänning deras reaktioner.
2008 års årsbok är snart klar och kommer att skickas ut till alla betalande medlemmar samt till nya tillkommande medlemmar. Information om hur man blir medlem finns här.
Nu när weben till slut är uppe så känner vi i styrelsen också att det är dags att ta itu med en förbättrad medlemsservice. Vi vet att den har halkat efter, vi ber om ursäkt för detta och vi ska från och med nu bättra oss!
Vi behöver dock mer hjälp utanför styrelsen med att arrangera träningar, framtida Hubertusprov samt att delta i mässor och annat.
Hör gärna av er med idéer kring vad JIS borde göra så ska vi göra vårt bästa för att hjälpa till.
När snön nu äntligen har försvunnit i Norrland så ger jag mig ut med Stinky för att träna inför den kommande säsongen. Om ni mot all förmodan befinner er i en skog i Västerbotten så kan det hända att vi ses.
Väl mött!
Andreas Sundgren, ordförande JIS